Rygghelvete...
Fy för den lede säger jag bara. De tre sista arbetspassen har jag genomlidit gående näst intill dubbelvikt. Jag tror mitt diskbråck i ryggen har gått upp igen. Det gör så jäkla ont att ens ta ut steget för långt med högerbenet. Än mindre kan jag klättra på stolar och dylikt. Och jag som ska flyttstäda min tants lägenhet på jobbet som gick bort förra söndagen. Ja ja, det får ta den tid det tar eller så får dom sätta någon annan på det. Än så länge har jag inte hört att det är någon som ska komma och titta på den. Idag skulle jag vara ledig men icke sa nicke då har dom lagt in ett etikforum som är obligatoriskt att närvara på annars dras det av en hel arbetsdag för oss. Vi skrev på en namninsamling i går för att lämna till facket för nu får det nog snart vara nog med arbetsbelastning dom lägger på oss utan mer personal eller tid. Vi är vaktmästare, städbolag, kockar och allt möjligt mer och ska dessutom hinna med egentid med dom gamla som ska signeras. När är frågan? Ja ja det blir nog bra det med. Men just nu känns det ganska tungt på jobbet. Mycket missnöje bland anställda som påverkar hela stämmningen i huset och vissa skiter i allt bara för det. Och vi andra som engagerar oss i våra gamla får jobba dubbelt upp och göra sånt som de andra inte gör. Frågan är hur länge man orkar?
Jaja nog om det. Det rättar nog till sig i slutänden. Som sagt ska till det där mötet i dag och sedan ska jag åka med gubben till hans ena sons lägenhet som han håller på att flyttstädar åt honom. Ingewn vila här inte, bara bita ihop och se glad ut. Vila får man kanske den dagen man hamnar i graven. Näe då, ska inte klaga egentligen men just i dag känns det så när jag har så jäkla ont.
Nu ska jag i alla fall dricka kaffe och klä mig så jag blir klar i tid. Allt tar lite längre tid när man knappt kan röra sig...