Surrealistiskt...

Dagarna går... Idag ska jag till tandläkaren och det känns ganska ok. Magen har klappat ihop totalt men det tror jag mer beror på allt annat just nu mer än tandläkarbesöket. Går och väntar på att min brorsdotter ska höra av sig angående begravningen. I går ringde en gammal klasskompis till Daniel upp mig och även han var lite i chock. Dom hade träffats i Göteborg för inte så längesedan och när dom gick i skolan hängde dom ihop mycket tre grabbar och min bror. Allt är fortfarande så surrealistiskt så det är inte sant bara... Känns som om jag fått ett stort tomrum inom mig. Önskar jag kunde gråta...
 
I övrigt är allt sig likt här. Livet går sin gång  trots allt...
Har betalt in räkningar och flyttat över till servicekontot. Har sparat på en rejäl slant där nu inför denna sommaren. Och till tandläkarbehandlingar. Å andra sidan försvinner 46 000 fort om man inte tänker sig för innan. Sen är det bara att jobba på igen och börja om sparandet.
 
Nu ska jag i alla fall gå och tvätta håret och göra mig iordning inför tandläkaren. Men först måste jag ha en stor balja kaffe...